Nålbining sen om kvällen

Sent på kvällen när min dotter har somnat och hunden har kurat ihop sig på mina fötter tycker jag om att hantverka, ett hantverk jag tycker om att göra är att nålbinda.
Nålbining är en mycket flertusenårig teknik för att göra strumpor, dekorationer, tyg, mössor, ja egentligen vad som helst i textilväg om man bara har tålamodet.
innan vi började sticka och virka nålband vi i norden, men vi slutade aldrig helt, det blev bara ovanligare.
Att nålbinda tar minst dubbelt så lång tid som att sticka eller virka och det går mycket mer garn men det håller bättre och repar inte.
Varför nålbinder jag då när det är oekonomiskt och oeffektivt jämfört med nyare tekniker? jo just för att retas med all stress och effektivitet i världen, jag mår inte bra av den och vill inte vara en del av den och ett sätt är att göra bra hantverk som tar tid och lägga den tiden på det.
Sen är det klart att mitt historiska intresse gör det mer intressant att nålbinda som är ett historiskt hantverk.
Men den ärligaste anledningen är att det rensar mitt huvud, det är ett av mina sätt att slappna av och bara vara så när min dotter sover då händer det att jag nålbinder.
Jag tänkte dela med mig med lite bilder på saker jag har nålbundit, några dåliga bilder och några bättre men ofta så där mitt i natten när jag oftast blir färdig med mina alster så orkar inte jag ta fram den riktiga kameran.
Mobilkameror är dåliga men smidiga för den trötta småbarnsmamman
bilderna är väldigt blandat gamla.

god jul förresten, nu skall jag slå in paket