Nålbining sen om kvällen

Sent på kvällen när min dotter har somnat och hunden har kurat ihop sig på mina fötter tycker jag om att hantverka, ett hantverk jag tycker om att göra är att nålbinda.
Nålbining är en mycket flertusenårig teknik för att göra strumpor, dekorationer, tyg, mössor, ja egentligen vad som helst i textilväg om man bara har tålamodet.
innan vi började sticka och virka nålband vi i norden, men vi slutade aldrig helt, det blev bara ovanligare.
Att nålbinda tar minst dubbelt så lång tid som att sticka eller virka och det går mycket mer garn men det håller bättre och repar inte.
Varför nålbinder jag då när det är oekonomiskt och oeffektivt jämfört med nyare tekniker? jo just för att retas med all stress och effektivitet i världen, jag mår inte bra av den och vill inte vara en del av den och ett sätt är att göra bra hantverk som tar tid och lägga den tiden på det.
Sen är det klart att mitt historiska intresse gör det mer intressant att nålbinda som är ett historiskt hantverk.
Men den ärligaste anledningen är att det rensar mitt huvud, det är ett av mina sätt att slappna av och bara vara så när min dotter sover då händer det att jag nålbinder.
Jag tänkte dela med mig med lite bilder på saker jag har nålbundit, några dåliga bilder och några bättre men ofta så där mitt i natten när jag oftast blir färdig med mina alster så orkar inte jag ta fram den riktiga kameran.
Mobilkameror är dåliga men smidiga för den trötta småbarnsmamman
bilderna är väldigt blandat gamla.

god jul förresten, nu skall jag slå in paket

Varptyngdvävd sjal i mina färger

för lite mer än ett år sedan skapade jag en fb sida för mina hantverk och slutade blogga här men på sista tiden har jag insett att denna blogg passar mig bättre.
jag har bytt namn på denna bloggen då den nu skall handla om alla mina små och stora projekt och inte bara fotografering.
när jag väntade barn sa många till mig att jag inte skulle hinna hantverka efter att jag fick barn, så blev det inte för ofta hantverkar jag på kvällen när min dotter sover.
däremot har det inte blivit mycket fotografering de sista två åren, det är svårt att få fritt så många timmar på dagen som krävs och man behöver vara frisk för att kunna fotta, det är vi sällan.
men jag hoppas att det ändras på med tiden.

nu har jag tänkt att presentera först en blogg om mitt senaste projekt, en sjal vävd på varptygdvävstol i höstfärger.

Jag använde tvåtrådigt garn från två olika märken, den ena fungerade väldigt bra medans den andra tovade sig något fruktansvärt och gav mig huvudbry och irritation tills jag fick tipset att smörja in väven i balsam, då blev mitt problem väldigt mycket mindre.
än en gång har jag lärt mig mycket.

( det kommer fler bloggar snart med det senaste årets olika små projekt som jag vill visa er)

kram